Jag förstår inte. Jag borde vara väldigt nervös för i morgon och tänka jätte mycket på det men det gör jag inte. Vi ska hålla diskussion på Historian nämligen och jag är inte så förjust i att delta i dem eftersom jag inte kommer på något bra att säga. Och när jag väl har det känns det som om någon annan tar orden ur munnen på mig. Jag har i och för sig ett alternativ och det är att skriva uppgiften istället men däremot innbär det att jag får en uppgift till och dessutom så är det sista lektionen i morgon och då är det ju roligt att vara där för sedan är det ju inget mer. Jag får väl göra det bästa av  situationen och tala när jag blir tilltalad helt enkelt. Jag tar med mig mina anteckningar så att jag får lite stöd i mina åsikter. Hoppas bara inte att hon vill att man ska presentera sina idéer fast samtidigt så sa hon inte till oss att förbreda oss för det utan att bara förberda lite åsikter så hittar man på argument under uppgiftens gång. Precis som förra uppgiften handlar det nog om att säga saker med mening som skapar en diskussion. Det känns ändå så svårt.
Samtidgt kommer vi även att ses för sista gången och jag tycker om dem som går där. De är trevliga. Jag är också lat och orkar inte skriva uppgiften också. Det räcker med redigerningen som jag tänker fixa klart i morgon.
Det som är konstigt ändå är torts allt detta känner mig inte alls lika nervös som förra veckan utan tar det mesta lugnt precis som med allt annat hela veckan.  Jag gjälder mig att jag inte alls är lika orolig längre däremot känns det förvirrande att inte vara orolig...

Nåja,  nu ska jag sova! Det är nog bra om jag är pigg i morgon(utan coca cola :P)
ha det!