Jag tror att jag är helt bakom flötet när det gäller pluggning just nu. Fast det är inte så konstigt egentligen. Här har man inte pluggat riktigt på nästan tre måndader och små pluggade lite till högskoleprovet bara några dagar innan och då är det ju inte så konstigt att man misslyckas. Ändå kändes det så bra när jag gjorde det. Jag var inte ett dugg stressad, träffade en trevlig tjej som jag åt lunch och åkte buss med och har haft en bra sjävkänsla. Eftersom jag känslomässigt mådde bättre trodde jag att det gick bättre också än förra gången då jag var osäker och stressad. Där misstog jag mig. Jag klarade mig mycket bättre när jag var stressad och osäker. Presterar jag bättre under stress? I så fall måste jag få tillbaka den, för jag vet inte när jag kände mig stressad senast, fast jag vill inte ha tillbaka den. Jag älskar att ta det så lungt men samtidigt kanske jag inte vaknar och tar saker på allvar. Ibland känns det inte som om jag gör det nuförtiden.Å andra sidan är högskoleprovet svår och mitt förra reslutat var ju inte på top heller men bättre än nu i alla fall. Men jag fick faktiskt bättre på den engelska delen i alla fall. Lika med svenska texterna så då har jag blivit bättre på läsförståelse i alla fall.  Nåja nu är det i vilket fall som helst över och jag kan vila från pluggandet.  Nu är det gjort i alla fall.


I går gick det bra att jobba föresten och även fast jag är trött känner jag mig glad och utvilad. Som sagt jag klarade vissligen inte provet så som jag ville men jag mår i alla fall bra och det är det viktiga.

När jag gick i skolan speciellt högstaidet och gymansiet  oroade jag mej alltid innan stora prov och kunde nästintill inte somna, läste på innan själva provet och när provet gjordes var pulsen alltid på högnivå. Kort sagt gillade jag inte prov helt enkelt. Det var mycket bättre arbeten då man fick ta mer tid på sig och göra det hemma på sitt sätt. Kanske ta pauser eller liknade. Märkligt nog känns det inte så farligt inför högskoleprovet. Förra året var jag väldigt nervös och det gick ju så där. Nu när jag vet hur det går till blir det nog inte lika nervöst. Fast jag skulle nog ha övat lite mer. Torts det känns det inte oroligt utan rätt så ok. Jag har haft svårt för att oroa mig för saker nuförtiden och svårt för att hesta upp mig. Det är som en lugnbarriär tas över mig och det känns så skönt. Jag känner mig nästan aldrig stressad och är helt enkelt lugn. Undra vad som har hänt och förändras så mycket sen  förra året? Hjälpte det att vara hemma en vår och inte plugga? Nåja. Att vara borta från studierna så länge fick mig att inse hur mycket jag saknar det. Men till höst blir det nog plugg igen. 

 På tal om att ha något att göra så ska jag jobba  på Håksberg (för andra gången) i morgon. Om det hade varit förra året hade jag fått panik och tänkt att jag måste plugga , men nu känndes det ok. Efter övningen som jag gjort de senaste veckorna känns det hyftsat bra. Om det går dåligt så har jag ju det gamla reslutatet kvar ändå så jag har ju inget att förlora på det sättet!

Nu ska jag öva lite mer på digram och engelska med lite varm choklad och sedan ska jag försöka att somna tidigt. Ska upp 6 i morgon :)

Som jag har sagt mycket innan så är jag ett stort daysfan. Serien våra bästa år är istort sätt en realtionsserie med mycket intriger men samtidgt har den även övernaturliga moment. Det som jag gillar allra bäst med serien är givetvis paret Lumi som består av Lucas och Sami. För att sammanfatta deras relations historia kan man säga att de var vänner till en början men bara vänner då eftersom de var ute efter andra. Lucas ville ha Samis syster och Sami ville ha Lucas bror. Så istället för att bli ihop med varandra försöker de få sina drömideal. Men det fungerar inte. Istället får de en son tillsamans, de blir fiender och vill till och med ta död på varnadra. Men så en dag händer något som får dem att bli kära i vandra och då börjar ännu en lång komplicerad historia eftersom de inte vill erkänna kärleken från början. När de väl blir ihop får de kämpa om att vara tillsamans för en massa hinder tycks vara ivägen....Denna video visar Lumis förhållande i Lucas synvinkel.

Var ensam hemma ikväll och hade tråkigt. Efter att ha tröttnat att sitta framför datorn bestämde jag mig för att kanske se någon film istället. Jag gick igenom några inspelade band och hittade ett med enreporatage om Astrid Lindgren. Hade ingen aning om att den var kvar och satt och tittade på den jätte intresserat. Under hela den tiden tänkte jag. " åh så där vill jag också ha det när jag blir författare. " Den var inspelad med reklam pauser så när de var passade jag på att fundera om min egna böcker. Vart är jag ser som författare, vart hämtar jag insperationen och känslan. Sedan började jag prata med mig själv om mina karkatärer precis som om jag skulle vara knäpp. Felix -som låg på en kudde i soffan verkade dock inte bry sig. Han vet redan hur tokig jag är!
Efter Astrid Lindgren kom ännu ett galet skrek från mej. Där var våra bästa år! Tänk att jag hade kvar ett gammaltr avsnitt från 2007! Samtidigt som jag ville se på det ville jag skriva så jag tog datorn dit och satte den i knät och skrev samtidgt som jag såg våra bästa år. Trots det missade jag inte något alls av alla Sami -scener :) Så fort det var hon stannade jag upp i mitt skrivande och rös av försjusning. Å vad jag älskar Alison Sweeney!  Våra bästa år gav också mer insperation till mitt eget skrivande. Jag satt där som en sol och njöt av mina två favoritsysslesättningar.
Men allt gott har ett slut och detta har också bandet. Men på mig gjorde det ingen nöd. Jag var klar med kapitelt och hade samtidgt upplevt uttliggare en dag i Salem

Jag vaknade upp med nageltrån i morse. Men jag är ändå rätt så pigg och glad. Teatern var verkligen kul i går och kände så bra på någotvis. Människorna där är så trevliga , glada och målvetna. En del av dem välkomnar mej verkligen och vill gärna att jag ska fortsätta med teatern i höst eller kanske till nästa år. "Hjälp"tänker jag" Jag som funderar på att söka in till Borås i höst -hur blir det här?" Det är bara det att det verkar vara så kul med teater och jag vill verkligen sluta vara så blyg och bli mera påflugen och trevlig vilket jag är säker på att jag kan bli genom teatern. Men detta betyder inte att jag har bestämt mej än. Utan snarare att jag ställs för ett ultimatum. Ska jag välja bort teatern eller ska jag vänta med att söka in till Borås? Jag har ju även haft funderningar på att läsa utomlands en termin ( som utbytesår)och då är det nog bättre om jag försöker att förbättra min egenlska , kanske gå nästa termin på högskolan Dalarna och läsa englesk kommkation och uppstats skrivning och sedan göra en språkresa till england på våren. På så vis kan jag i alla fall stanna kvar på hösten på teatern( det går nog bra att pendla till Falun ,så farligt är det nog inte) och lite på våren. Men det bero på om jag trivs på teatern eller ej först och främst.  Engelskan som jag såg fanns på Högskolan Dalarna är faktiskt ett förberande till senare högskolestuider vilket är bra för mej för jag vill förbreda mej för studierna. Ett annat som är posivit med det är att jag kommer nog (för hoppningsvis) att jobba under tiden och då har jag ju lite mer pengar till flytten senare och kanske inte behöver ta så mycket studielån till Borås om jag nu söker det nästa år. Men jag ska inte se detta som ett livsval utan om jag verkligen tycker om teatern och tycker det är värt för att stanna lite extra i Ludvika så får det bli så och om om inte så är flyttar jag väl till Borås. Därför eftersom jag inte kan bestämma mej tänker jag söka in till både Borås och en engelsk termin i Falun så får jag hur jag bestämmer mej sedan hur gör sen när jag kommer in.
Jag ändrar mej mycket i mitt liv och funderar mycket men just nu är det slut funderat för i dag har jag bestämt. Nu tänker jag duscha och sedan sätta i gång och städa ( undra vart all energi kommer ifrån - jag som körde slut på mej i går).
Ha det!

Jag tror faktiskt att jag aldrig har haft den rubriken förut ;) Det har nog bara varit fredag. Undra varför jag alltid ser fredagar så speceilla? De är ju inte nå märkvärdiga egentligen. De är ju precis likadana som andra dagar. När jag var liten tyckte jag allra bäst om fredagar och tyckte att de skulle vara prefekta dagar. Prefekta dagar då det aldrig gick något fel och framför allt då det inte regnade. Ibland kunde jag till och med säga " Det kommer inte att regna i dag för det är fredag!" Fånigt men sant! ;)
Nu är alltså måndag och inte fredag. Den här dagen har väl varit sådär. Lite små tråkig eftersom jag inte har gjort så mycket. Jag har mest sutit framför datorn och kollat på Sailor Moon. (Har hittat alla 200 avsnitt på japanska  , med engelsk text,så jag nu kan jag kolla på alla jag har missat)  Sedan har jag handlat lite impulsivt också . Det var nämligen så att jag var inne på min "framtida skola" s hemsida (www.hb.se - Högskolan i Borås :P) och såg att skolan hade studiebesök varje onsdag fram till den fjärde april. För egen gång skull funderade jag inte ett dugg på den utan jag bestämde mej för att åka dit redan nu på onsdag. Vissligen skulle det bli tio timmar (fram och tillbaka)s tågresa men strunt samma. Jag hade ju min bariga bok att läsa och så kan jag ladda mobilen med musik så jag skulle nog inte få så tråkigt. Så jag vaknade ivrigt i morse för jag ville beställa tågbiljetter och förbreda mej. (Vet inte varför men jag  älskar att förbreda mej och göra listor och innehållsförteckningar. Gör det jämt när jag har tråkigt. ;) )

Så när jag var ner till tågstationen fick jag reda på att det kostade  omkring åttahundra kronor för resan - och jag som precis hade fått min lön och vill spara den! Jag började fundera om det verkligen var värt det och blev lite sur över att jag  inte hade mer pengar! Sedan ringde jag till pappa och vi löste det så vi skulle åka till Borås tillsamans om två veckor på en fredag istället. Det kändes mycket bättre. För då behövde vi inte hålla på att stressa så med tåg. Dessutom hittar jag aldrig i stora städer utan att ha någon med mej så på det sättet blev mycket bättre. Så då får jag både en gratis resa och ett resesällskap. Jag har alltid och kommer förmodligen alltid att komma bra överens med mina föräldrar. Det är faktiskt riktigt skönt :)

Resten av dagen har det inte hänt så mycket och jag har bestämt mej för att snart hoppa i säng och läsa min bok. Den boken som jag läser nu är verkligen jätte bra. Jag fungerar på att skriva om den senare för jag rekomenderar den verkligen.